Jordnöt
Fakta om jordnötsallergi: vanlighet, symptom, jordnötsallergener och korsreaktioner med baljväxter.
Vanlighetsgrad och allergisk bild
Jordnötsallergi räknas till de mest välstuderade matöverkänsligheterna i litteraturen, både när det gäller hur ofta den förekommer och hur den uttrycker sig kliniskt. Prevalenssiffror skiljer sig mellan länder och åldersgrupper, men i flera västländer nämns ofta storleksordningen ungefär en till tre procent bland barn som en grov referens i sammanfattande arbeten, medan bild för vuxna kan bli annorlunda beroende på hur diagnosen sätts och vilken kohort som studeras.
Till skillnad från många mjölk- eller äggallergier i små barn beskrivs jordnötsallergi ofta som mer seglivad, vilket gör att strikt undvikande av jordnöt och spår därav ofta följer personen långt up i åren. Jordnöt är dessutom en baljväxt och inte en trädnöt, vilket påverkar vilka andra livsmedel som naturligt jämförs i utredningen och hur korsreaktionsmönster med till exempel soja eller lupin ska tolkas i det enskilda fallet.
Symptom
Symptomen kan komma mycket snabbt efter intag och bli kraftiga redan vid små mängder hos den som är kraftigt sensibiliserad; nässelutslag, svullnad i läppar och tunga, kräkningar, väsande andning och anafylaxi hör till den bild som ofta lyfts i akutmedicinska översikter. Oavsiktlig exponering sker inte sällan via nötiga pålägg, bakverk, glass och rätter där jordnötssås eller hackade nötter ingår utan att smaken alltid upplevs som dominerande.
Spår av jordnöt i industriellt tillredd mat kan vara en praktisk utmaning för både familjer och skolmåltider och i litteraturen har i enstaka fall även beskrivits reaktioner i samband med hudkontakt eller inandning av nötpartiklar i matmiljöer, även om intag via munnen utan tvekan är den vanligaste vägen som utlöser symtom.
Luftburen exponering vid jordnöt
Jordnötsallergener kan spridas via damm och luft, särskilt i kök, skolor eller vid rostning. Reaktioner kan uppstå utan att nötterna äts.
Allergener och bakomliggande mekanism
Bland de mest omskrivna jordnötsallergenerna finns bland andra Ara h 1 (vikanin), Ara h 2 och Ara h 3 (glycinin), samt Ara h 6 och Ara h 8 (PR-10). Ara h 2 har särskilt ofta kopplats till mer uttalade systemiska reaktioner i studiematerial, men den enskilda patientens profil måste ändå alltid sättas i relation till anamnes och provokation snarare än till ett enstaka provsvar.
Ara h 8 tillhör de pollenrelaterade PR-10-proteinerna och kan hos björkpollenallergiker ge mildare, mer muntligt dominerade symtom efter intag, utan att det automatiskt följer samma risknivå som när lagringsproteiner dominerar svaret.
I Sverige kan oral immunterapi erbjudas vissa barn med IgE-medierad jordnötsallergi och risk för allvarliga reaktioner. Målet är ökad tolerans vid oavsiktligt intag, inte att allergin försvinner helt. Behandlingen kräver barnallergologisk kompetens, särskilt vid upptrappning och uppföljning. Mer om aktuell forskning, inklusive treårsdata från SMACHO-studien, finns på nyhetssidan.
Korsreaktioner och liknande födoämne
Positiva tester mot andra baljväxter än jordnöt ses relativt ofta hos jordnötsallergiker, men den kliniska betydelsen är många gånger modest: en stor del tål till exempel soja i vardagsrätter trots molekylära likheter, medan undantag med mer uttalad baljväxtreaktivitet absolut förekommer och måste prövas individuellt tillsammans med dietist och behandlare.
| Födoämne | Gemensam allergibild | Kommentar |
|---|---|---|
| Soja | Baljväxtproteiner | Positiv testning förekommer ofta utan klinisk sojaallergi. |
| Lupin | Relaterade lagringsproteiner | Kliniskt relevant korsallergi rapporteras, särskilt hos jordnötsallergiker. |
| Sesam | Ingen stark familj | Kan förekomma samtidigt men med separata allergener. |
Relevant forskning
Relaterade sidor
Viktigt: Informationen ersätter inte individuell allergiutredning. Tolerans och svårighetsgrad kan endast bedömas säkert i samråd med vården.