Vete

Fakta om vetallergi: vanlighet, symptom, vetens viktigaste allergener och korsreaktioner med andra spannmål.

Vanlighetsgrad och allergisk bild

Veteallergi räknas till de vanligare födoämnesallergierna hos barn, men förekommer också hos vuxna som behöver undvika vete i kosten av allergiskäl. Hur ofta tillståndet rapporteras varierar mellan länder och mellan olika studier, men i många populationer ligger prevalensen ofta i storleksordningen ungefär en halv till en procent bland barn, medan siffrorna för vuxna populationer kan se annorlunda ut beroende på hur frågan mäts och vilken ålder som ingår.

Veteallergi ska inte förväxlas med celiaki, där kroppen reagerar med en autoimmun process mot gluten och där sjukdomen följer helt andra utrednings- och behandlingsvägar än vid IgE-medierad matallergi. Det förekommer dessutom icke IgE-medierade reaktioner mot vete, särskilt hos små barn, där symtomen och tidsförloppet kan skilja sig från klassiska snabba IgE-reaktioner efter intag.

Symptom

Symptom vid veteallergi kan komma inom minuter upp till någon timme eller två efter att födoämnet ätits och bilden kan spänna från relativt lindriga besvär i mun och svalg med klåda och nässelutslag på huden till mer uttalade magbesvär med kräkningar och, i svårare fall, andningspåverkan eller anafylaxi som kräver akut bedömning.

Vissa personer får tydligare eller tidigare symtom om de anstränger sig fysiskt i anslutning till måltid med vete, vilket gör att sambandet mellan mat, belastning och reaktion behöver tas på allvar i utredningen. Mer om detta finns under avsnittet om allergisk reaktion i samband med träning.

För vuxna som arbetar med bageri eller annan hantering av vetemjöl kan inandning av mjöldamm utlösa hosta, pip eller andra astmaliknande besvär även utan att vetet äts, vilket beskrivs som en särskild exponeringsväg jämfört med reaktion efter intag via munnen.

Luftburen exponering vid vete

Vetemjöl kan aerosoliseras vid bakning och yrkesmässig hantering. Inandning av mjöldamm kan ge hosta, nästäppa eller astmaliknande besvär hos personer med veteallergi eller baker's asthma.

Allergener och bakomliggande mekanism

I vetekornet diskuteras flera väl beskrivna allergenproteiner, däribland Tri a 14 som tillhör lipidöverföringsproteinfamiljen (LTP), Tri a 19 som är omega-5-gliadinet, samt Tri a 25 (tioridoxin) och Tri a 26 (glutenin). För kliniken är omega-5-gliadin ofta särskilt relevant när anafylaxi uppstår i samband med fysisk aktivitet efter intag av vete eftersom den mekanismen har en tydligare beskrivning i litteraturen än många andra matallergier.

LTP-proteiner i vete kan i vissa fall ge reaktioner även när maten varit uppvärmd eller tillagad eftersom proteinet tål värme bättre än många andra allergenfraktioner, medan andra vetepartier bryts ner mer lätt vid tillagning och därmed ger en annan toleransbild från person till person.

Korsreaktioner och liknande födoämne

Mellan olika spannmål finns molekylära likheter som gör att tester ibland reagerar på flera sorter samtidigt, men det betyder inte automatiskt att varje person som tål ett spannmål måste reagera på ett annat i vardagskosten. I klinisk allergiutredning jämförs därför ofta vete med korn, råg och havre eftersom dessa förekommer tillsammans i bröd och blandade produkter och därmed ofta behöver särskiljas i både råd och toleransbedömning.

Födoämne	Gemensam allergibild	Kommentar
Korn	Relaterade prolaminer och LTP	Klinisk korsreaktion förekommer men är individuell.
Havre	aveniner, vissa LTP	Ren havre kan ofta tolereras bättre än vete hos vissa, men kontaminationsrisk finns.
Råg	Glutenproteiner	Klinisk korsreaktion förekommer hos vissa.
Morot	LTP-familj	Delar ibland LTP-mönster med frukt och grönsaker.

Relaterade sidor

Viktigt: Informationen ersätter inte individuell allergiutredning. Tolerans och svårighetsgrad kan endast bedömas säkert i samråd med vården.